Låååånga, dryyyga dagar!!

Sjukskriven på grund av ryggvärk. Känner mig som en gammal stel tant!!

Rastlösheten är ett faktum som irriterar mig fruktansvärt. Sitter och pillar på telefonen mest hela tiden. Spelar spel, kollar fb, håller koll på klockan. Nu är det för övrigt bara 40 minuter tills Christoffer kommer hem. Känns som att mina dagar börjar då.

Ikväll blir det hockey, god mat och massa mys.

I morgon blir det ett besök hos sjukgymnasten och sedan grillkväll hemma hos Elin och Alex. Alltid något att se fram!!

Kär och galen...

...i min Christoffer såklart <3. Det var dock (faktiskt) inte honom jag tänkte att detta inlägg skulle handla om.

För några år sedan så testade jag Zumba i Filipstad. Det var verkligen inget för mig. Tråkig musik, segt tempo... MEN så testade jag det här i Karlskoga för några veckor sedan och JÖSSES. Jag blev helt såld på denna härliga träningsform. Den här gången var musiken precis i min stil, tempot var så att svetten lackade och träningsvärken kom som den skulle dagen efter. Jag bestämde direkt att detta ska jag fortsätta med. Så som vanligt, när jag tränar, så sker det oregelbundet. Det dröjde såklart ett tag innan jag tog  mig iväg nästa gång. Då valde jag dock ett annat pass, en annan dag, med en annan instruktör. Det skulle jag inte ha gjort. Jag insåg direkt att det heeeelt och hållet är intruktören som gör det. Zumba-Marie som hon kallas här i stan... är sååå mycket bättre än de andra jag nu stött på. Aldrig mer ett tråkigt måndagspass med måndagsintruktören (inget illa menat, bara inget för mig).

Frågan är nu om det iom detta är så att jag är kär och galen i Zumba, eller helt enkelt är kär och galen i Zumba-Marie. Haha... ja det finns i alla fall inga tvivel om att hon kan det hon gör!! Ska genast ringa och boka en plats på morgondagens pass!! :-)