58 dagar kvar!!

Det positiva är ju att dagarna blir färre, men ojojoj så segt det går. Har ju för sjutton inte ens varit ifrån varandra en vecka, inte ens en halv, och jag håller redan på att längta ihjäl mig. Vi har ju varit ifrån varandra flera dagar förut, men dessa kändes jobbigare eftersom jag vet att det dröjer så länge innan vi får träffas igen. Grymt!!

Oj vad trött jag blev nu när rumpan landade mjukt här hemma. Skulle kunna somna huuur lätt som helst. Men ICKE. Snart kommer Fridas sambo hit för att, förhoppningsvis, laga min bil. Det skulle göra mig sååå lycklig. Känns som att det är min tur att ha lite medvind.